Hoppa till innehållet

Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/399

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

395



kannas: 20. 72. — Torde äga betydelsen av poloinen, ömklig, eländig.

Panu, solens son, eldenå gudomlighet: 48. 302, 354.

Pellervoinen, (åkerns son, pellon poika), åkrarnas skyddsgud och befordraren av växtlighet; biträder Väinämöinen vid besåning av jorden: 2. 13 ff. — anskaffar virke till Väinämöinens båt: 16. 13 ff. — Även benämnd Sampsa eller Sämpsä.

Pienikki, ett konamn (av pieni, liten): 32. 118, 138.

Pihlajatar (rönnens dotter), en av skogens kvinnliga gudomligheter, rönnträdets vårdarinna: 32. 87.

Piltti, Mariattas lilla tjänsteflicka: 50. 205 ff.

Pimentola, den mörka nejden (av pimeä, mörk), bibenämning för Pohjola. Jfr Sariola.

Pisa, ett berg, anfört av Joukahainen: 3. 171, 173 (Pisanvuori i Savolaks?).

Pohja, Pohjola (av pohja, botten, norr, norden), en frejdad och mäktig, mot Kalevala fientlig ort, med epitetet »det kulna», »det mörka»: 6. 4; 28. 5, m. fl. talrika ställen; även benämnt: det skumma Sariola, Pimentola: 6. 91; 7. 62, 113; 20. 9; 29. 511 m. fl. — Därvid oftast, i betydelsen av ett helt land, synonymt med Lappland: 12. 35, 36; 13. 129, 130, 169, 170; 17. 219, 220; 32. 465, 466. — Pohjola, köldens hemland: 48. 324—346.

Pohjas, Pohjolas dotter, Ilmarinens brud och maka: 8. 1—132; 10. 83—92, 235—250, 439—462; 18. 7, 8, 635—706; 19. 36—184; 22. 125—184, 383—448; 24. 297—462. — Pohjolas yngre dotter: 38. 95—286.

Pohjolainen, Pohjolas värd: 18. 485—560; 27. 29—40, 193— 378; 28. 51, 52, 159, 160; 49. 143.

Pohjolas värdinna, se Louhi, Ilpotar.

Puhuri, Nordanvinden: 30. 185.

Puolukka (lingon), ett konamn: 11. 266.

Päivätär (solens dotter), en luftens tärna, solens och ljusets gudomlighet, alltid nämnd jämte Kuutar, månens dotter, och med henne sittande i skyn, sysselsatt med