sig härigenom nödsakade att sjelfva begära sitt uteslutande ur Rådet.
Med denna ökade makt kunde nu Gustaf friare fortsatta den begynta Religions-förändringen, ehuru man ännu måste använda mycken varsamhet dervid, för att icke stöta allmänheten. Dalkarlarna, som åter visat sig färdiga till uppror, blefvo deremot med stränghet hållna till lydnad. Men missnöjet hos de katolskt sinnade kunde icke så lätt qväfvas. De ifrigaste togo väl den utvägen att begifva sig ur Riket, hvaribland äfven var Biskop Brask, som under förevänning, att anställa en Visitation på Gottland, hvilket då hörde under Linköpings stift, reste bort, och i stället att vända om till sitt Biskops-säte, for till Danzig der Johannes Magnus vistades; men flera återstodo likväl som smickade sig att kunna kullkasta både den nya Regeringen och Westerås Recess. Thure Jönsson fortfor att vara
