Christjern öfverlemnade sig åt de Danska, vore det Stadens skyldighet att påyrka dess obrottsliga iakttagande.
Försedd med en talrik flotta hade Grefve ChristofFer så mycken större fördel öfver sina motståndare, som han kunde hindra de af hafvet söndrade Danska staterna att bistå hvarandra. Han gjorde likväl först ett infall i Holstein, hvarigenom han lockade Danskarna att blotta Seland, för att enligt sin förbindelse skicka Hertigen hjelptroppar. Härefter gick han till segels, landsteg icke långt ifrån Köpenhamn, låt först i Roskild hylla Christjern den II:dre, och blef snart mästare af hufvudstaden. För att vinna allmänheten på sin sida begagnade han sig med fördel af det gamla hatet emellan Frälse- och Ofrälse-stånden, och i de proklamationer han utgaf sade han sig vara kommen att beskydda friheten. De af Adeln som vägrade att infinna sig vid den påbjudna hyllningen, hemsöktes af
