ärelysten man, rymde han en morgon derifrån, förklädd som bonde. I Flensburg råkade han några Sachsiska köpmän, som med en oxdrift tågade till Tyskland; hos dessa tog han tjenst, och undvek derigenom faran att upptäckas under sin vandring genom landet. Omsider stannade han i Lybeck[1] och begärde beskydd af Rådet; men Baner infann sig snart efter och fordrade att han skulle utlemnas, uppvisande med det samma ett bref ifrån Christjern som innehöll samma påståenden blandade med hotelser. Gustaf å sin sida använde sin vältalighet att vinna Rådet för sig; och det medlidande man hade med en ung man som endast återtagit en orättvist bortröfvad frihet, verkade kan hända mindre än den fruktan att bidraga till något som kunde förskaffa Christjern en trygg besittning af Svenska thronen. Utslaget blef emedlertid länge
- ↑ I September 1519.
