Riksrådet Johan Magnusson (Natt och Dag), bibehöll ännu efter sin mans död hans förläning, men ägde icke Christina Gyllenstjernas anseende bland Borgerskapet, och verkade föga på en besättning hvilken nästan endast bestod af tyskar. Gustaf, inkommen i staden, bemödade sig förgäfves att uppmoda de förskräckta innevånarne, som redan beslutit att underkasta sig Christjern. Tyska soldaterna voro ännu mindre benägna att höra hans uppmaningar, och hans lif räddades endast genom Anna Bjelkes omsorg att undandölja honom. Snart tvingades han att begifva sig ifrån Kalmar, genom Norrbys annalkande med Danska flottan för att intaga Staden. Hans ankomst till Sverige var redan känd. Landskaperna voro uppfyllde af Christjerns folk, eller åtminstone af dem som önskade att förtjena den belöning de kunde vänta för en fånge, om hvars fängslande Christjern syntes
