Christjern genom några lagar sjelf börja inskränkningen af det välde som han genom den nya läran visserligen föresatte sig att störta. Ehuru nära Prelaterna i Sverige sammanbundit sig med detta Rikets högre Adel; var sambandet emellan dessa båda stånd likväl närmare knutit i Dannemark, och Presterskapets anseende nästan större der; likasom äfven Ärkebiskopen i Lund ansåg sig äga företrädet framför den i Upsala. Att bibehålla detta anseende, och tillika derigenom stärka det Aristokratiska partiet, hade man 1519 gjort en öfverenskommelse att icke befordra andra än adelsmän till Biskops-värdighet. Christjern insåg utan möda att Presterskapets makt hvilade på dess rikedom, likasom Roms egenteliga inflytande på ståndet hvilade på dess ogifta lefnad. Han förordnade derföre att ingen andelig skulle få köpa fast egendom, så vida han
men Carlstadt reste till Dannemark, ehuru han icke länge uppehöll sig der.
