Hoppa till innehållet

Sida:Kalmare unionens historia III.djvu/95

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 95 —

och Biskop Brask i Linköping fann sig af omständigheterna tvungen att taga samma utväg, och lemnade några af sina drabanter i hans tjenst. Norby fortfor väl ännu att ifrån sjösidan förse fästningarne med manskap och munition; men som Gustaf innehade nästan hela det inre landet, kunde han ändteligen sammankalla Ständerna till en Riksdag i Vadstena, som börjades den 24 Aug. 1521. Flera af Adeln, afundsjuka öfver en persons framgång, hvilken de ansågo som sin like, vägrade att infinna sig der, men tilloppet af Ofrälse-Stånden var så mycket mera talrikt. Den unge hjelten tackade Ständerna för sitt bistånd, berömde deras nit, och målade de olyckor Sverige lidit undet det främmande väldet. Han uppmanade dem att fortsätta det verk de begynt, och visade huru alla omständigheter gynnade företaget. Hans föreställningar möttes af den varmaste erkänsla, och man lät honom redan förstå, att kan kunde anse Sveriges