Sida:Kapten Grants barn 1910.djvu/163

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
159
KAPTEN GRANTS BARN.

Men nu måste Paganel gå en halv kilometer utåt landsvägen för att riktigt få skratta ut.

Glenarvan däremot gick till det lilla resebiblioteket och letade fram en kortfattad geografi, som mera överensstämde med de allmänna begreppen om världsklotet än lärarnas i Melbourne.

— Se här, mitt barn, sade han, i det han räckte den åt Toliné. Du har fått en del oriktiga geografiska föreställningar, och det är bäst att rätta dem genom att läsa den här boken.

Toliné tog boken utan att svara och betraktade den misstroget, medan han följde Robert bort till den bädd, som den vite gossen nödvändigt ville dela med den lille svarte.

Nästa morgon då man vaknade, sökte man emellertid förgäves efter Toliné Han var försvunnen. Kanske hade han haft bråttom hem till sin stam? Eller kanske hade han känt sig sårad av Paganels skratt? Ingen visste det.

Men på lady Helenas bröst låg en frisk doftande blombukett, och då Paganel stack handen i sin rockficka, hittade han den kortfattade geografien.

⁎              ⁎

Nyårsdagen kommo de resande in på “guldlandets” område och de kunde icke underlåta att taga i betraktande den lilla guldgrävarstaden vid Alexanderberget, vilken de foro igenom, och där