Hoppa till innehållet

Sida:Kapten Grants barn 1910.djvu/45

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
41
KAPTEN GRANTS BARN.

— Ja, det ser så ut, svarade Glenarvan. Och det värsta är, att ni nog får stanna häri sju, åtta månader, ty under regntiden kommer aldrig några fartyg hit.

— Sju, åtta månader! utbrast Paganel. Vad skall jag göra då i det här regnet?

— Ni kan ju genomforska skogarna, sade lady Helena.

— Det finns inga skogar. — Nå, så floderna då?

— Finns inga heller.

— Men bergen åtminstone.

— De äro ingenting att bry sig om, och dessutom påminner jag mig nu, att geologen Deville redan varit här och gjort sina undersökningar. Var lägga ni till nästa gång?

— I Chile, svarade Glenervan.

— Så långt som möjligt ifrån Indien!

— Men så fort vi passerat Kap Horn närmar ni er det. Och för övrigt, när man ändå skall till Indien, betyder det väl inte så mycket, antingen det är Väst- eller Ost-Indien.

— Vad för slag!

— Invånarna i Patagonien kunna väl vara lika intressanta som de i Pendjant, och jag är säker på att man lika väl kan förtjäna guldmedaljen genom att utforska Cordillererna som bergen i Tibet.

Paganel såg fundersam ut.

— Ni har rätt, mylord, sade han. Och jag