Sida:Kapten Grants barn 1910.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
70
BARNBIBLIOTEKET SAGA.

Glenarvan kunde icke svara av rörelse. Han lade sig på knä bredvid det så underbart räddade barnet och grät av glädje.

När de nu gåvo sig ro att se sig omkring efter räddaren, märkte de honom strax. Det var en högrest man, som stödd mot sin bössa såg ned på dem från en av de nedersta klippavsatserna.

Hans bronsfärgade ansikte var målat med rött och vitt och hans långa hår uppknutet med läderband över hjässan. Om livet och höfterna bar han ett rävskinn, över axlarna en lång mantel, prydd med guanakoskinn och strutsfjädrar, och vid bältet hängde en liten pung med de färger, han använde för att måla sig.