en portfölj för att användas till anteckningar; det var hans respekt för papper, som gjorde, att han skref så mycket på baksidan af sina gamla manuskript, hvarigenom till stor olycka stora partier af original-handskrifterna till hans böcker spolierades. När brefskrifningen var öfver vid tretiden på eftermiddagen, hvilade han i sitt sofrum, i det han låg på soffan och rökte en cigarrett, under det han lyssnade till läsning ur någon novell eller annan icke vetenskaplig bok. Han rökte endast när han hvilade, under arbetet var en pris snus hans stimulus. Klockan 4 tog han åter en promenad, arbetade mellan ½ 5 och ½ 6, hvilade sig därefter på ett eller annat sätt, hörde på novelläsning och rökte åter en cigarrett. Mot slutet af sin lefnad upphörde han med den sena middagsmåltiden kl. ½ 8 och förtärde då té med ett ägg eller en liten bit kött. Efter middagen aflägsnade han sig. Det var ett af de många tecknen på hans ständiga klenhet. En halftimmes förlängd konversation kunde betyda en sömnlös natt eller förlusten af kommande dagsarbete. Senare spelade kan kort med min mor; två spel hvarje afton. Han var härunder i stor spänning; beklagade bittert sin dåliga tur, och utlät sig med öfverdrifven, låtsad vrede öfver min mors spellycka. Efter spelet läste han i ett eller annat vetenskapligt arbete. Sedan han läst så mycket han kände sig orka med, brukade han ofta ligga på soffan och höra på huru min mor spelade piano. Han hade intet gehör men var en verklig älskare af god musik. Han brukade beklaga, att hans glädje öfver musik hade aftagit med åren, men så långt mitt minne sträcker sig var hans kärlek till en vacker
