VG. — Nu sås bästa vårrågen VG. — Denna dag bör man ej köra i åker ÖG. — Nu bör kålfrö sås VG. — Lam och kalfvar märkas, säng- och gångkläder luftas, alla gamla stjelkar uppryckas i kålgården VG.
April 25—27. Duggnätter. Natten till den 25 bestämmer vårens, natten till den 26 sommarens, natten till den 27 höstens väderlek. Fryser det dessa nätter och fryser ej ut inom 40 nätter, blir höstetiden kall Jamtl.
April 28 och 29. Bästa tid att så råg VG, BL.
April 29, första gökdagen Söd.
April 28—30. Tre dagar före och tre dagar efter 1 maj de s. k. luddredagarne[1], hvilkas väder ger motsatt väder under sommaren VG.
April 30. Valborgsmessafton firas med eldar, ringdans, skott och skri för att skrämma rofdjuren VG.
Under fastlagen bor man ej lysa till äktenskap VG.
Är palmsöndagen klar, god kornskörd VG.
Under dymmelveckan ville man förr ej spinna, ej låna, man ritade kors öfver dörrar och satte jern i sädesbingar VG. — Ej brygga eller baka, ej mala på hemqvarn, ej spinna, ej låna eld VG. — Nordanvind betyder missväxt VG.
Dymmelonsdagen bestämmer väderleken under vår och sommar VG.
Långfredagen bör man ej äta mjölk, smör eller kött VG. — Blåser det nordlig vind, lönar det sig ej att köra gödsel på åker VG.— Om klar, god vårråg VG.
Vid påsk tändas eldar och skjutes VG. — Påskafton eller Kristi himmelsfärdsdag tändas eldar VG. — Husdjuren böra smaka julkakan VG. — Regnar det påskdagen och två följande söndagar, godt år VG. — Går solen klart upp, godt år VG. — Går solen klart upp
- ↑ Med afseende på luddre- och duggnätterna jfr v. Möller, Ordbok öfver Halländska landskapsmålet s. 132, ordet Naddar.
