Sida:Kongl. bref, stadgar och förordningar om justiæ och executions måhl 1.pdf/405

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
342
K. M. Ordning om Skogarne / 1664.

hans godhet der emot försedt / försörgt och beprydt detta Rijke / icke allenast med fruchtbar Jord / til Sädeswäxt / Ängiewall och Booskapsbeet / uthan ock med härlige och öfwerflödige Skogar / allehanda god / fast och nyttige Art af Träd / tiänlig til åtskillig slags Bygning / Seglats / Bergsbruk / Arbete / Tarffäld / Handel och Wandel / och annan nödtorfft. Sedan wälsignat Bergen med allehanda Art af Malm / Järn / Ståhl / Koppar / Silfwer / Swafwel / Victril, Ahlun / Rödfärga / så ock med kostelige Strömar / beqwäma Siögar och Farter / så at alt dhet / som i så måtto til Landsens cultur, förbättring ohc prydnat och annorstädes sällan finnes tilsamman / här hoos oss hafwer sig samblat tilhopa / och lijka som i ett knippe förbundet / at befordra inbyggiarnes Nähring och förkoffring / dher dhet med skiähl handterades / och med flijt och idkesamhet på dhen ene / så ock med Förnufft och wetenskap / på dhen andra sijdan / drefwet och nyttiat blefwe. Men så måste man dher emot förfara / at dhe kostelige / och högt nödtorfftige Skogar / blifwa icke rätt brukade / utan missbrukade / och lijka som försåteligen uthödde / så at hwar dher icke i tijd böter på skaffas / skole icke allenast dhe numehra florerande Bergsbruk / dels innan kort / lijda nöd / dels ödeläggias / och dhe som ännu dageligen upfinnas / måste anten blifwa liggiande orörde / heller förlåtas igen til Rikzens / och alle dhes trogne Inbyggiares / af hwariehanda stånd / obotelige skda / utan man skulle i Staden för ett här til niutit merckeligit öfwerflöd / spöria en sådan afgång på allahanda bygnings-wärcke / så ock Kast- och Staffrums-Wed / Kohl och annat slijkt / at Land och Städer på månge Orter / der öfwer skulle lijda nöd och affsaknad / såsom det sig allereda mångestädes see låter. Hwarföre sådant desto bättre at förekomma / hafwe Wij icke allenast dhen Ordningen som Anno 1647. om Skogarne i Rijket gjord och publicerat är / noga öfwersedt / uthan ock efter tijdernes beskaffenhet i några Puncter dels förändrat / deels tillagt / och änteligen på dhenne nu wäl öfwerståndne Rijkzdag / med så wårt Elskelige Rijkes Råd / som samptelige Ständerne resolverat och gott funnit / at först rätt betrachta Skogarnes Egenskap och Natur, sedan hwars och ens / så i allmenlighet / som i synnerhet Rätt och Rättighet / och huru widt / hwar

med skiäl sin Rätt må bruka / och icke missbruka / til Wår och

Cro-