Hoppa till innehållet

Sida:Kort Berättelse Om den Chinesiska Landt-Hushållningen.djvu/21

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
21

dra kettelen til stadgat brunt Socker; bladen och de utsudne skalen woro det bränsel de härtil brukade, och när på det stället ej war mer tilgång af Rör, togo de huset ned och förde redskapen bort; dessa Socker-siudare foro landet omkring och kokade Sockret for Landtmännerne utur Rören, hwilket sedan af andre Socker-kokare renades til Puder-socker af sämre och bättre slag.

Krydd-Gårdar.

Efter jag ej haft lägenhet bese flera af deras Krydd-gårdar än några ofullkomliga, så är äfwen min berättelse om dem ej så tilräckelig, som jag welat. Hwad jag om dem wet at anföra, är, at de gemenligen anwända leraktig jord af sidländt läge til dem, wid hwilka de ock bruka mindre sparsamhet af gödsel. De bekanta wäxter woro Lactuc, långa och korta Augurkor, Purjo, Hwitlök, Selleri, Spinat, Morötter, röd Målla, et slags watnaktiga Rofwor, långa Radiser, Pumpor och Watn-Meloner, som de uti dem utså (af hwilka slag de i början af Portugiserne fådt fröen), utom flera slags jord-frukter til namn och skapnad aldeles hos oss obekanta. Portulak wäxer ock wildt, hwilken de ej sielfwa nyttjade eller brydde sig om. Et slags grof Watn-Spinat höllo de i 12 famns djupa dammar, hwilken wäxte der så ymnigt, at han öfwertäckte hela watnbrynen och äfwen war ibland deras allmänna föda af grönt.

Ingefära lägga de i bitar, wid hwart utskått afbrutne, en twär hand djupt uti leraktig och wåt jord. Februarii och Martii Månader äro rätta sättnings-tiden; ty senare på året drifwer wärman til blad och stjelkar för starkt, at rötterne blifwa både lösare och smärre, de tålde dessutom både köld och wärma.

Tobak, som de kalla Jien. Dess plantering är så mycket fördelaktigare i China, efter han är nästan här mer begärlig än annorstädes: de spara derföre hwarken möda eller god jordmån för honom. Uti Martio utsätta

de
B 3