hänvisas till "Vetenskap och politik i nationalekonomien", Stockholm 1930, och "Socialpolitikens Dilemma" i Socialt Tidsskrift, København 1932, samt i Spektrum häftena 3 och 4, 1932. I dessa arbeten behandlas dock icke speciellt befolkningsfrågan.
Malthusianismen
Man måste till en början hålla klart för sig, att, idéhistoriskt sett, hela den moderna diskussionen i befolkningsfrågan liksom överhuvudtaget hela striden om socialpolitiken springer upp under 1700-talet ur den gamla konflikten mellan egendomskonservatismen och egendomsradikalismen.
Den äldre merkantilistiska ekonomien med sin härstamning från de autokratiska statslärosystemen hade mestadels gått på sidan om denna konflikt genom en fullkomligt krass och numera svårbegriplig likgiltighet inför fattigdomens ohyggliga faktum: "De fattiga äro aldrig så ihärdiga, som då arbetskraften är billig och spannmålen dyr." Eller: "Hårda tider äro en välsignelse, ty då hållas de fattiga till flit."
1700-talets morgonklara upplysningstänkande bringar emellertid konflikten upp i dagen. All samhällsspekulation länkas därefter i två huvudströmmar: den konservativa, som fullständigast utvecklats i den fysiokratiska och den tidiga klassiska ekonomiska teorien, där man lägger tyngdpunkten på det individualistiska frihetsbegreppet och så utsmider en samhälls- och egendomsbevarande liberalism; och den radikala, utopiska, rousseauanska anarkismen eller socialismen, som bibehåller frihetsbegreppet men söker bringa detta i överensstämmelse med det sociala jämlikhetsbegreppet och då blir ekonomiskt revolutionär.
De radikala socialteoretikerna kunde effektivt kritisera de konservativa genom att påpeka, att dessa togo de bestående äganderättsförhållandena såsom givna och självklart rättfärdiga. Friheten blir då en frihet bara för de rika. De radikala
