fronter: jordbruksbefolkningen minskas och industribefolkningen växer, och samtidigt industrialiseras själva jordbruksbefolkningen. Som redan överallt har kunnat iakttagas, följer med industrialiseringen ett försvagande och utplånande av den gamla naturbundna inställningen till familj och fortplantning. Den ersättes snabbt med industribefolkningens motiv och värdeskalor. Landsbygdens psykologi förändras just nu kraftigare på tio år än tidigare på århundraden. Sverige är redan nu utan tvivel Europas mest "amerikaniserade" land och blir det än mer om tio, tjugu år. Den djupare familjesociologiska innebörden av denna förändring skall mera utförligt beröras i vårt sista kapitel.
Det finns alltså föga anledning att räkna med att födelsekontrollens utbredning skulle hejda sig inför vissa av de stora socialgrupperna. Här och var kan visserligen, som Sven Wicksell understrukit, ett starkt fall i fruktsamhetstalen komma att efterföljas av en viss stegring. En födelsebegränsning, vilken hastigt sätter in i ett nytt folklager, där de redan bestående familjerna äro förhållandevis stora, kan tänkas tillfälligtvis bringa ned fruktsamheten i de äldre äktenskapen (och därmed även det genomsnittliga födelsetalet) under den nivå, som på längre sikt motsvarar uppehållandet av viss – mindre – familjestorlek. Man kan vara benägen att söka ett stöd för en sådan hypotes i det förhållandet, att fruktsamheten faktiskt fallit så mycket kraftigare i de högre åldersklasserna än i de lägre. År 1931 uppgick fruktsamheten för gifta kvinnor i olika åldersklasser till följande andelar av motsvarande tal för 1870-talet: för 15-20 år 99%, 20-25 år 60%, 25-30 år 47%, 30-35 år 38%, 35-10 år 31%, 40-45 år 25% och 45- 50 år 20%. Den utomäktenskapliga fruktsamheten visar en ännu mera accentuerad tendens i samma riktning. Denna utveckling – som inom parentes sagt även visar hur födelsebegränsningen berört hela socialgrupper och ingalunda som man någon gång antagit betecknat en generationsolikhet, i det
