Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
105
DET PSYKOLOGISKA MOTIVSPELET

Det psykologiska motivspelet föreställning om de aktuella tendenserna i fråga om fruktsamhetens utveckling. Befinna vi oss i ett bottenläge? Kommer fruktsamheten härefter att hålla sig någorlunda konstant eller rentav stigande? Eller kommer den att fortsätta att sjunka?

En mera välgrundad prognos av fruktsamhetsutvecklingen måste i första hand bygga på en analys av hela det komplex av för vederbörande själva mer eller mindre klarlagda motiv, som gjort människor mindre benägna att sätta barn till världen. Detta motivkomplex är i varje individuellt fall synnerligen invecklat. Det har en i någon mån växlande innebörd i olika socialgrupper. Det beror av konjunkturens utveckling på kort sikt och än mer på något längre sikt av utvecklingen av ekonomiska och sociala institutioner samt vane- och idealbildande levnadsmönster. Om allt detta vet man faktiskt rätt litet, även om man har en hel del på känn. Att ange fruktsamhetsutvecklingens tendens för den närmaste tiden är därför inte lätt. Om vi nu likväl gå över till att spå därom, göres det under redan angivna mycket uttryckliga reservationer.

Så mycket är till en början klart, att den alltmer utbredda födelsekontrollen har ett alldeles bestämt samband med en utveckling till sekulariserad "rationalitet" i nutidsmänniskornas hela livsinställning och livsföring, och att denna utveckling i sin tur har ett lika bestämt samband med de förändringar av de materiella levnadsbetingelserna, som åtfölja näringslivets "industrialisering" och "urbanisering". Vi veta, att vi därmed egentligen blott klistrat på företeelsen ett par relativt suddiga associationer. Men dessa kunna dock leda till en del fortsatta iakttagelser av viss vägledande förmåga.

Det nymalthusianska äktenskapet har hittills kommit till ett mera fullständigt genomförande blott i vissa relativt begränsade folklager. Dit höra främst vissa intellektuella och halvintellektuella medelklasskikt och vidare en viss del av industriarbetarklassen i storstäderna. Det är emellertid god grund att anta,