en icke obetydlig del av var bondebefolkning befinner sig på en levnadsstandard, som blott föga överstiger lantarbetarnas.
Ännu intressantare är emellertid att studera konsumtionen av vissa viktigare varor. Kvantiteterna visa därvid en nästan förvånande ökning i takt med inkomststegringen. Inom industriarbetar- och lägre tjänstemannahushåll konsumerades 1923 per konsumtionsenhet inom lägsta inkomstklassen: 31,3 kg. fläsk och kött, 240 I. mjölk och grädde, 7,5 kg. smör, 117 st. ägg, och inom den högsta inkomstklassen: 54 kg. fläsk och kött, 352 l. mjölk och grädde, 18 kg. smör och 288 st. ägg. Motsvarande uppgifter angående livsmedelsförbrukningen å landsbygden ge i stort sett samma utslag. Den lägsta inkomstklassen konsumerade sålunda per konsumtionsenhet: 21,7 kg. fläsk och kött, 338 l. mjölk och grädde, 5,1 kg. smör och 59 st. ägg; den högsta inkomstklassen: 41,2 kg. fläsk och kött, 488 l. mjölk och grädde, 11,9 smör samt 142 st. ägg. Inkomstnivåerna äro därvid på redan angivet sätt beroende av barnantalet. Låg inkomst per konsumtionsenhet beror framför allt av stort barnantal.
Enligt uppgifter från socialstyrelsen – vilka äro att betrakta som mycket preliminära – skulle den nu pågående levnadskostnadsundersökningen för städer och industriorter visa en viss förskjutning av den genomsnittliga livsmedelskonsumtionen inom de i dessa preliminära beräkningar sammanslagna industriarbetar- och lägre tjänstemannaklasserna. Medan konsumtionen av bröd och andra spannmålsprodukter avsevärt minskats och likaså konsumtionen av mjölk, synes konsumtionen av kött, fläsk, ägg, ost, smör och i synnerhet margarin ha ökat (margarinkonsumtionen var lika stor som smörkonsumtionen). Likaså synes konsumtionen av grönsaker och frukt ha ökats: ett genomsnittligt normalhushåll (två vuxna och två barn) skulle nu årligen konsumera omkring 4 kg. tomater, 10 kg. morötter, 4 kg. andra färska grönsaker, 3 kg. bananer, 21 kg. apelsiner, 44 kg.
