Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/21

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
19
DEN PARTIPOLITISKA STÄLLNINGEN

Den partipolitiska ställningenåsiktslöshet för att göra krisen i

befolkningsfrågan uppenbar och medveten och för att därigenom göra människor intresserade att tränga in i problemet och att bringa reda i sina föreställningar om den sociala verkligheten och sina politiska inställningar till frågan. Därigenom kan åsiktskrisen göras kortare, vilket är högeligen av nöden, så snabbt som befolkningsutvecklingen lutar mot avfolkning. Vi ha sannerligen ej mycken tid att försitta. Boken synes i någon mån också verkligen ha förmått fylla sin uppgift. Även om den diskussion som uppstått varit i hög grad förvirrad och således burit syn för sägen, har ett ökat intresse utlösts och även i någon mån en klarare åsiktsspaltning trätt i dagen.

Då denna bok nu kunnat utges i en billig folkupplaga, har en varm önskan från författarnas sida blivit tillfredsställd. I första hand ha vi dock skrivit just för den ungdom, vilken inom den stora folkliga bildningsrörelsen strävar efter socialvetenskaplig och socialpolitisk orientering. Och vi ha tillit till att mycket som varit oåtkomligt, obegripligt och därtill rentav frånstötande för en del mera "färdiga" män och kvinnor, skall förstås och även vinna gensvar hos den nya publik, som boken nu vill nå.

Vi ha tydligen retat många sårbara punkter i vissa människors samhällsinställning, vilket varit oundvikligt. I synnerhet en del nu lyckligtvis rätt isolerade liberaler av manchestertyp ha reagerat, förblindade av smärta. De ha vägrat att begripa vad vi påstått och vad vi föreslagit och byggt upp en kritik på grundfalska referat av vår boks innehåll. Någon positiv lösning ha de själva icke ens kunnat antyda. Att befolkningsutvecklingen driver mot avfolkning är visserligen sorgligt även i deras ögon, men ingenting är tydligen att göra åt saken. Bakom denna negativism i det praktiska problemet har det ofta stuckit fram en belåtenhet med de bestående förhållandena, som är förvånande i en socialt så upprörd tid som vår.

På konservativt och likaså på folkligt frisinnat håll har