Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/263

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
261
STERILISERINGENS VERKNINGAR PÅ FOLKMATERIALET

Steriliseringens verkningar på folkmaterialethar i detta hänseende en mycket svagare effekt än man i allmänhet antar.

Detta har sitt samband med en hel mängd av för olika sjukdomar och defekter växlande rent ärftlighetstekniska förhållanden. Vissa ärftliga sinnessjukdomar gå i arv efter så invecklade och svårberäkneliga regler, att det ännu i flertalet fall är omöjligt att tillräckligt noggrant beräkna avkommans sjukdomsrisk. Vad speciellt gäller den stora huvudgruppen schizofreni synes den rashygieniska effekten bli ringa, därför att anlaget till denna sjukdom är mycket allmänt utspritt bland befolkningen, ehuru det ligger latent, och man givetvis ej kan tänka sig att sterilisera stora delar av vårt folk blott för att komma åt anlag, som i olyckliga kombinationer kunna ge upphov till sjukdom. Den andra stora huvudgruppen bland sinnessjukdomarna, den mano–depressiva, är visserligen lättåtkomligare för sterilisering, i det att anlagen äro dominanta och arvsbärarna därför i större utsträckning själva sjuka. Men mot denna sjukdomsform kommer man med all säkerhet ej att kunna gå alltför strängt fram. Sjukdomen är nämligen i och för sig ganska godartad, med god prognos och långa friskhetsperioder. Dessutom anses anlaget så ofta vara förenat med värdefulla egenskaper, att de sociala skälen för sterilisering sällan komma att synas tillräckligt starka.[1]

Vid försök att gissningsvis beräkna verkningarna å sjukdomsanlagens förekomst i befolkningsmassan och därmed sinnessjukdomarnas framtida frekvens kommer man därför till en ganska pessimistisk uppfattning. Man har härvid att beakta den olika fruktsamhet, som redan hittills gjort sig gällande hos friska och sinnessjuka. Docent Gunnar Dahlberg har gjort vissa

mycket intressanta undersökningar till just detta spörsmål. Han

  1. En utmärkt kortfattad framställning av hithörande sakförhållanden finns i "Steriliseringsfrågan från rasbiologisk synpunkt" av Nils von Hofsten (N:r 5 i Svenska Föreningens för Psykisk Hälsovård Småskrifter), Stockholm 1933. Utförligare behandlas problemen i "Betänkande med förslag till steriliseringslag". Stat. off. utredn. 1929: 14.