Kostnadsutjämning och upplysninguppfostra sina egna föräldrar, en metod som faktiskt ofta visat sig rätt effektiv.
Men vad gäller barnens näringsstandard räcker det ej med enbart forskning, upplysning och propaganda. Hindret är ofta av ekonomisk art, och då måste hjälpen även vara det. Barnbespisning i skolorna är ett trängande önskemål. Genom en fri skollunch för alla barn – som skulle vara verklig "hälsomat", sammansatt med utnyttjande av vår näringsfysiologiska expertis – kan i väsentlig grad barnens näringsstandard tryggas, även om födan i hemmet på grund av föräldrarnas fattigdom eller oförstånd skulle vara otillräcklig eller olämplig. Genom sin sammansättning skulle denna skollunch dessutom vara en det bästa slagets åskådningsundervisning för barnens och föräldrarnas hygieniska uppfostran i detta hänseende och i viss grad verka vanebildande i rätt riktning. Hela denna fråga har haft besynnerligt svårt att arbeta sig fram till en lösning i detta land. I våra grannländer både till öster och väster är reformen i högre grad förverkligad.
Barnen före skolåldern kunna emellertid icke nås på denna väg. I den mån skolan, som sedermera i denna bok skall diskuteras, kommer att utbyggas nedåt genom barnkammarskolor av olika slag, bör systemet emellertid kunna komma att hjälpa en allt större del av alla barn. För att trygga näringsstandarden för barn, som varken på den ena eller andra vägen kunna direkt förses med ett mål hälsomat, har man att lita till upplysning och därjämte förmedling av och prisrabatter å livsnödvändiga födoämnen. En dylik prisdifferentiering är i själva verket rätt enkel att administrera, om man bara en gång övervunnit sin tanketröghet och kommit till förståelse av det trängande socialpolitiska behovet därav.
Den socialhygieniska expertisen börjar bli allt enigare om nödvändigheten av radikala reformer i denna riktning. I den redan omnämnda norrlandsundersökningen framhålles: "Ej minst med hänsyn till att denna undersökning ådagalagt vissa
