Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/276

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
274
SOCIALPOLITIKEN OCH FOLKETS KVALITET

med det s. k. könssamboendet. Det är psykiskt i hög grad påfrestande för halvvuxna barn att dela sovrum med föräldrarna eller med syskon av motsatt kön (för att inte tala om "inneboende"). (I norrlandsutredningens skolbarnsundersökningar hade endast 27 % av barnen egen bädd; hälften sovo därtill i rum med 4 eller flera personer. I doktor C. A. Ljunggrens undersökning av 12,000 skolbarn sovo i städerna icke hälften och på landsbygden icke ens en tredjedel i egen säng.) Man kan härvid hänvisa till det allbekanta sakförhållandet, att incestuösa händelser mellan syskon och mellan föräldrar och barn äro talrika i trångbodda familjer. Även homosexuella handlingar befrämjas av trångboddheten. Från moderna, mindre dogmatiskt bundna könsmoraliska synpunkter behövde man kanske inte ta alla dylika företeelser alltför allvarligt. Men farliga bli de bland annat på grund av de faktiska följdverkningarna: straffrädsla, skuldmedvetande, psykiska spänningar och hämningar av stundom svårartad beskaffenhet.

Vad trångboddheten betyder för uppkomsten av alkoholism, prostitution och andra familjedesorganiserande levnadsvanor, för deras utbredning och deras sociala verkningar på omgivningen, är dessvärre ännu föga utrett, men att ett påtagligt samband består är välkänt av experterna. Överhuvudtaget har man att göra klart för sig, att en mycket trång, överbefolkad bostad nästan med nödvändighet är ett smutsigt, oordnat, otrevligt hem, varifrån ungdomen flyr. Barnen i lek- och skolåldern hamna på gator och bakgårdar, där en alltför stor del av deras lediga dag förflyter utan vård och övervakning. De vuxna barnen drivas till kaféer och dansbanor. Den borgerliga föreställningen om "hemmet" som en plats för uppfostran, umgänge. vila och återhämtning saknar för närvarande varje tillämpning för en mycket stor del av svenska folket.

Överhuvudtaget bör man vid diskussionen av bostadsnöden i högre grad än tidigare skett beakta de psykiska och moraliska verkningarna av trångboddheten och ej blott de fysiologiska,