Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/279

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
277
PROPAGANDA MOT DÅLIGA BOSTADSVANOR

Propaganda mot dåliga bostadsvanoralla familjer i vårt land gäller det, att de med mera insikter och omtanke dock skulle kunna få mycket mera ut av sin bostad.

18 % av rummen i de undersökta lägenheterna i Lund hade t. ex. alldeles igenklistrade fönster; de familjer, som bebodde dessa lägenheter, hade således fråntagit sig själva möjligheten till lägenhetens genomluftning. Ohyreproblemet ligger likaväl som ventilationsproblemet nästan helt på upplysningens område. För att här inte tala om de hygieniska vinster, som skulle kunna göras genom en ändamålsenligare möblering och därvid framför allt en bättre fördelning av sovplatserna inom lägenheten.

De här antydda förhållandena tas ofta av de reaktionära till intäkt för att ingenting behöver göras från det allmännas sida. Denna argumentering är falsk av två skäl. Det finns för det första även ekonomiska orsaker till bostadsnöd. Framför allt gäller detta barnrika familjer. Dessa orsaker undanskaffas icke genom upplysning. Men vidare är det de offentliga organens plikt att verkligen på allvar gripa sig an med bostadsupplysningen. Att människors oförstånd är stort det är sannerligen icke ett giltigt skäl för offentlig passivitet.

Vi ha redan i föregående kapitel antytt bostadsproduktionens plats i vårt nationella försörjningsproblem såsom den viktigaste "arbetsreserven". Vid de ansträngningar som nu göras att verkligen tillvarata denna arbetsreserv avslöjas en hel mängd ekonomiska och organisatoriska problem, som här blott kunna kortfattat uppräknas utan försök till den behandling, de i och för sig äro värda. En huvudfråga vid varje försök att mera allmänt stegra bostadsstandarden är således problemet, hur de i Sverige alltför höga byggnadskostnaderna skola kunna nedbringas. Delvis bero de höga kostnaderna på de krav på bostäderna som klimatet ställer. Delvis bero de emellertid på en oändamålsenlig organisation av arbetsmarknaden, av finansieringen och av tomtpolitiken m. m. Vad speciellt