Läkarutbildningens omläggningsocialstatistik och socialekonomi. Det måste läggas upp en socialhygienisk studie- och utbildningslinje, som leder fram till just dessa tjänster. I våra tjänsteläkare måste vi så småningom skaffa oss en kår av specialutbildade hälsovårdsläkare. Med hänsyn till de praktiska behoven i vårt samhälle just nu då hälsovården skall byggas ut, är det ganska beklagligt att denna särskilt viktiga specialitet skall vara så föga tillgodosedd både i undervisning och praktisk utbildning. Denna fråga är emellertid av mycket invecklad natur: den berör hela det ej blott medicinskt utan även socialpolitiskt viktiga problemet om en rationalisering av läkarutbildningen överhuvudtaget. Så mycket må här blott framhållas, att medicinalstyrelsens nyligen gjorda förslag om anordnandet av tvåmånaders fortbildningskurser i socialmedicin och socialhygien för tjänsteläkare visserligen är att välkomna såsom ett tecken på en vaknande förståelse å ansvarigt håll för de här påtalade bristerna i läkarutbildningen. Men det kan inte i rimlig grad lösa problemet. Dessa kurser skola måhända ha sina lyckligaste verkningar just i det de aktualisera det större reformkravet på en omläggning av I a läkarutbildningen och av läkarkarriären.
Vari bestå då de nya hälsovårdsuppgifter, som, för att kunna planmässigt genomföras, kräva denna omorganisation av tjänsteläkarnas arbete och utbildning? Dit hör till en början all slags sanitär inspektion och kontroll, allt det som redan nu i vårt land räknas till praktiskt genomförd hälsovård, ehuru varje med de faktiska förhållandena förtrogen person vet, att du i stora delar av landet huvudsakligen motsvaras av fromma önskemål i hälsovårdsstadgan och i andra författningar och instruktioner av olika slag. Särskilt bostadsinspektionens utbyggande kommer att betyda en kraftig ökning av arbetsuppgifterna. Bostadsövervakningen är, som redan berörts, för närvarande ytterligt försummad ej blott på landsbygden utan även i flertalet städer. Efter preventivlagens avskaffande och de
väntade reformerna i fråga om fosterfördrivningens tillåtlighet och