Jag är icke det, mor, men Jörundgård är icke längre hövdingasäte för en hirdman och rik man, liksom det var i eder fars och mors tid. Rikemans barn voren I, haden umgänge med rika och mäktiga fränder, rikt gift bleven I, och er make förde eder ut till ännu större makt och prakt än I vuxit upp i. Ingen kan vänta sig att I skolen fullt förstå på eder ålderdom hur mycket annorlunda det är ställt för Gaute, som har mistat farsarvet och skall dela hälften av er fars rikedom med många bröder. Men jag törs icke glömma att jag ej förde stort mera i boet än det barn jag bar under barmen och dryga böter för vännen min, eftersom jag samtyckt till hans brott mot mina fränder. Det kan bättras med tiden — men jag är ju skyldig att be Gud skänka min far ett långt liv. Vi äro unga, Gaute och jag, vi veta icke hur många barn vi kunna få — I skolen tro mig, svärmor, jag har icke annan tanke med min hushållning än min husbondes och våra barns bästa —»
»Jag tror det, Jofrid.» Kristin såg allvarligt in i sonhustruns upphettade ansikte. »Och aldrig har jag lagt mig i din hushållning, och aldrig nekat till att du är en duktig kvinna och en god, trofast hustru åt min son. Men du får låta mig ställa med mitt, så som jag är van. Som du säger, jag är en gammal kvinna och duger ej längre till att lära något nytt.»
De unga förstodo att modern icke hade mera att säga dem och togo strax därpå avsked.
Som alltid måste Kristin ge Jofrid rätt — först. Men när hon
tänkte över saken, så tyckte hon i alla fall — nej, det var ingen
mening i att jämföra Gautes allmosor med hennes fars. Själagåvor
för fattiga och främmande som dogo i bygden, giftermålshjälp
till faderlösa flickor, ölgillena på faderns skyddshelgons dagar,
underhåll för sjuka och syndare, som ville besöka Sankt Olav —
inte om Gaute varit mycket rikare än han var, hade någon väntat
att han skulle åtaga sig sådana kostnader. Gaute tänkte ej mera
på sin Skapare än han var tvungen till; han var givmild och
godhjärtad, men Kristin hade märkt att hennes far hyste vördnad för
de fattiga, som han hjälpte, emedan Jesus valt en fattig mans
villkor, när han kom i köttet. Och fadern hade älskat hårt arbete och
tyckte att all handagärning blivit hedrad därigenom att Guds
moder Maria ville vara en arbetande kvinna, som spann för födan åt
sig och de sina, ehuru hon var rikt folks dotter och härstammade
från konungar och överstepräster i Judaland.
Två dagar därefter, tidigt på morgonen, medan Jofrid ännu gick
halvklädd och Gaute låg i sängen, kom Kristin in till dem. Hon
bar klänning och kappa av grå vadmal, hade en bredbrättad, svart
filthatt på huvudet och starka skodon på fötterna. Gaute blev
blodröd, när han såg modern i denna dräkt. Kristin sade att hon ville