tilstå[1] at Förtekningarne på dem som dö i London, äro tilförlitlige, men at summan på de årligen födda är vid pass en Tredje-del för liten; emedan Quäkares, och andra Religions förvanters barn ej derunder begripas. Vare dermed huru det vil, och fast än det icke synes otroligt, at uti stora städer flera kunna dö än på Landet, dels för mera oordentelig lefnad, dels ock, emedan smittor der lättare kunna utbreda sig; så tyckes det dock vara för mycket sagt af Süssmilch, at stora städer göra samma verkan, som en ständig Päst, at småningom förtära folk-hopen. Om Police och ordningen vore i alla städer så förträffelig, som i Paris, skulle man förmodeligen få se, at de orätt beskyllas. Små städer, sådana som alla de Svenska, när Stockholm undantages, bidraga til folkets förmering, i proportion nästan lika mycket som Lands-bygden: åtminstone kunna de ej med skäl anklagas för folk-ödande, hvilket Upsala, Fahlu och Westerås städers til Kongl. Academien inlemnade mång-åriga Förteknngar tydeligen visa. I sjelfva Stockholms stad hafva på de tvänne sist förflutna åren ej mer än 51 flere människor dödt, än blifvit födde.
Låtom oss härvid litet stanna, och göra följande anmärkningar. Först, emedan Naturen är sig allestädes lik, och han här i Norden medgifver en så ansenlig förmering på människo-slägtet, tyckes man ej hafva orsak at tvifla, det ju slägtet allestädes än i dag kunde föröka sig, och at åtminstone försynen sjelf ej lagt några oöfvervinneliga
- ↑ Philosoph. Transact. N:o 450.
