uti denna Academiens Handlingar[1] och bestå uti sådana oseder, som lätteligen kunde afskaffas. Månne så gåda anledningar blifvit nyttjade til almogens varning och underrättelse? Flera skadeliga orsaker til barnens ohälsa kunde röjas, om sjelfva sjukdomerna voro nog kände.
Bröst-sjukdomar uttaga sin dryga del, rätt så väl i de södre varmare, som i våra kalla Länder; men Pleuresie tyckes vara en Svensk hemsjuka; äfven ock frossan, hvilken jämväl i några Svenska Lands-orter, besynnerligen de Vester-Norrländska, är en okänd sjuka. Rödsoten lärer åren 1749 och 1750 hafva varit en farsot i Sverige, och har förmodeligen ej altid så hög stämma i detta bistra laget.
Det förtjänar visserligen eftertanka, at Hetsig feber och i synnerhet Slag, Apoplexia, hafva et så grufveligt öfvervälde i Stockholm, mer än på Landet och i andra stora Städer. Hvad annat kan dertil vara orsaken, än oordenteligare lefnad, öfverflöd i mat och dryck, samt i synnerhet et omåtteligt bruk af utländska starka liqueurer?
Ehuruväl det icke synes otroligt, at långt flere, i jämförelse emot folkets myckenhet, hinna
- ↑ Uti Handl. för Oct. Nov. Dec. 1742, visas, at barn få fallande sot, om utslag på hufvudet genom otjänliga läkemedel drifves in i kroppen. Uti första quartalet, år 1743, at den i Finland gängse barna-sjukdomen som kallas Borst, förorsakas af Barnens där brukeliga lögande i kalt vattn; och deras myckna flyttande utur köld til värma och tvärt om,
