Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 2 - 8.pdf/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
169
SCENISKA KONSTNÄRER

Erik Johanson. K. T:ne 1 juli 1883—1884.

Född i Stockholm den 15 dec. 1861 (son af snickaren Erik Johanson och Lovisa Sofia Hällström). Begåfvad med en sällsynt vacker och redan före hans inträde vid teatern väl skolad basbarytonröst, ett för scenen särdeles lämpligt yttre och goda dramatiska anlag debuterade han på Kungl. Stora Teatern den 23 jan. 1883 som Figaro i »Figaros bröllop» och den 16 febr. s. å. som Leporello i »Don Juan» med en framgång som ingaf de vackraste förhoppningar för framtiden. Sedan han från den 1 juli 1883 erhållit fast anställning vid operascenen, kunde han dock uppträda endast några gånger som Figaro samt en enda gång, den 1 okt., som Kasper i »Friskytten», ty en öfverhandtagande sjuklighet drog allt för tidigt ett streck öfver de stora förhoppningarna. Han dog den 9 juni 1884.


Arnoldus Hieronimus Reimers. K. T:ne gästspel 10 sept.—19 okt. 1883, 7 ggr.

Arnoldus Reimers var född på Alvöen vid Bergen den 10 aug. 1844, blef student 1865 och debuterade 1866 på Kristiania teater. Han blef sedan en af de förnämsta krafterna vid den norska scenen. I det tragiska hjältedramat hade han ett af sina områden, men äfven i det moderna norska dramat fyllde han ypperligt sin plats. Hans sakförare Stensgård i »De ungas fördund» var en fullkomlig mönsterprestation och hans doktor Stockman var likaså en utmärkt framställning. Det var i dessa båda roller han uppträdde vid sitt gästspel i Stockholm. Arnoldus Reimers var en skådespelare »som i fråga om naturliga företräden och temperament var sällsynt utrustad och som utarbetade sina roller till de trognaste och verkningsfullaste lifsbilder». Han afled i Kristiania den 13 maj 1899. — Gift i Göteborg den 23 okt. 1881 med skådespelerskan vid Kristiania teater fru Johanne Juell (se sid. 100).


Filip August Karl Forstén. K. T:ne 1 okt. 1883—15 juni 1887.

Född i Nurmijärvi i Finland den 6 juli 1852 (föräldrar: kyrkoherden Gustaf Bernhard Mortimer Forstén och Henriette Lovisa Danielsson). Uppfostrad i ett hem, där tonkonsten med förkärlek omhuldades, blef hågen för musik tidigt väckt hos honom, och under de tre år han vistades vid universitetet i