utförde han olika roller, gymnasisten i »Kråkfötter», Abilgard i »Engelbrekt och hans dalkarlar», Marcel i »Vildfågel», hofnarren i »Drottning Margot och Hugenotterna», köpmannen Birch i »Hvem är han?», borgmästaren i »Leonardo». I komiska gubbroller lyckades han bättre än som älskare och ung riddare.
Åren 1880—85 var han anställd vid Stora Teatern i Göteborg under Hillbergs, Fr. Hedbergs och Lorentz Lundgrens ledning, därpå följde engagement vid Kungl. Teatern till 1901, då han tog anställning hos Alb. Ranft. Han uppträdde då först på Djurgårdsteatern i den franska farsen »Sendraget», därefter under vintersäsongen på Södra Teatern i Lundströms roll i »Andersson, Pettersson och Lundström» (öfver 100 gånger) och som prästen i »Ett köpmanshus i skärgården» och sedan mestadels på Svenska Teatern intill 1911. I början af följande år gästspelade B. på nya Dramatiska Teatern i »En minnesfest», »Michel Perrin», »Första fiolen», samt i april och maj 1913 i »Jeppe på berget» och »Fregattkaptenen».
B:s första roller på Dramatiska Teatern voro gamle Ekdal i »Vildanden», Jörgen i »Ambrosius», Per klockare i »Erasmus Montanus» — han spelade vintern 1885—86 äfven Löparnisse i »Wermländingarne» på Stora Teatern. Bland hans öfriga roller på Dramatiska Teatern märkas Turman i »Geografi och kärlek», Morten Kiil i »En folkfiende», Mortensgård i »Rosmersholm», Orgon i »Tartuffe», Kapten Puff, Argan i »Den inbillningssjuke», Dilling i »Första fiolen», Blandinet i »De små fåglarne», Etatsrådet i »Kära släkten», Daniel Hejre i »De ungas förbund», Borgmästaren i »Revisorn», prästen Stråman i »Kärlekens komedi», Spole i »En midsommarnattsdröm», Mårten i »Mäster Olof», Tobias i »Trettondagsafton», Fromont i »Fregattkaptenen», Forsslund i »Ett lysande parti», Pumpendal i »Svärfar», titelrollen i »Magister Bläckstadius», Konjander i »Hittebarnet», kommerserådet Mühlingk i »Ära», Gråström i »Ett resande teatersällskap», Fritz i »Civilklädd», Claudio i »Mariannes nycker», Joseph i »Vi skiljas». Bland hans roller på andra teatrar märkas dödgräfvaren i »Hamlet», Autolycus i »En vintersaga», Falstaff i »Henrik IV» (Svenska Teatern, januari 1907), Jeppe på berget, doktor Jüttner i »Gamla Heidelberg», Striese i »Sabinskornas bortröfvande», Ole Madsen i
