Sida:Kvartetten som sprängdes 1961.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— Tala inte om döden, förmanade Electrical girl och kröp ihop vid hans sida. Nu skall man inte vara ledsen, gossen lilla!

— Nej, jag vill ju så gärna vara glad, försäkrade Första fiolen, och där sade han ett sant ord. Det är ju jag, som vill vara glad!

Då började Electrical girl att gråta, ty samtalet hade fört dem in i en riktig återvändsgränd. När han då tröstade henne med försäkringar och kyssar, började allting på nytt, och så voro de glada, men Electrical girl ville ändå icke vara fullt ut så glad som Första fiolen önskade.

Den unge mannen besökte en dag Karl Ludvig och uppfordrade denne, som skötte Gyllene triangelns affärer, att låta honom få litet pengar av de inkomna vinsterna.

— Låt dom öka sej i stället. Du ä då så barnsli. Du kan väl tåla dej lite, tyckte Karl Ludvig.

— Stör inte fisket genom att fingra på näten, tillrådde Cello, som tyckte att fiskafänget gick härligt.

— Jag måste, svarade Första fiolen kort. Hit med några lumpna piaster nu bara! Jag har en del affärer att tänka på!

Därvid grinade han sitt berömda grin med alla de starka och vita tänderna, och vännerna förstodo, att Casanova icke var en fullt värdig tjänande broder i andakten omkring Petrus Ankers högaltare. Karl Ludvig gav honom emellertid muttrande vad han ville ha, skänkande honom därtill broderliga råd att för framtiden låta sin andel i förmögenheten sakta växa.

Första fiolen berusade Electrical girl med små bjudningar och angenäma utflykter i bil för de riksdaleros, han erhållit, men flickan var alltjämt mycket försiktig och påpasslig, fastän hon tycktes både öm och road.

Electrical girl vill inte riktigt giva mig sitt hjärta, tänkte Första fiolen.

Men flickan hade redan givit honom det; hon älskade honom egentligen som en riddare eller en halvgud, men hon var rädd, ty hon fruktade denna kärlekshistoria, precis som om hon tyckt sig förstå, att den skulle skänka henne svarta flor för röda kyssar. Väl insåg den ivrige unge mannen, som så fick öva sig i tålamod, att flickan var mycket mera än gynnsamt stämd mot honom, men se, det var skillnad på…


78