Hoppa till innehållet

Sida:Läkaren och naturforskaren 11.djvu/17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
13
❋ ) o ( ❋

gius dog af en malign. Gall-feber d. 10 Jul. 1790. Han var född i Småland 1730 i Julii månad och således jämt 60 år. Studerade först vid K. Academien i Lund och sedan i Upsala, dar han blef en af Linnés nitiske Lärjungar, skickades af honom på en Botanisk resa til Gottland, Promoverades til Medicinæ Doctor 1754, och lefde sedan som Practicus i Stockholm, dar han 1763 blef Historiæ Nat. & Pharm. Professor; 1766 Assessor i Kgl. Collegium Medicum, 1756 Ledamot af K. Vetenskaps Academien, samt flere Utländske Academier.

Han saknas för fin vidsträckta Läkare-Pratique, sit snille at försöka nya Läkemedel, sin myckna insigt i Botanik och Chemia Pharmaceutica, sin arbetsamhet och sin outtröttelighet hos sjuka. Sin vackra Malmgård i Carlbergs Alléen Testamenterade han til en Trägårds-skola under Kongl. Vetensk. Academiens, inseende, jämte et Capital til dess underhåll, et ansenligt Herbarium och et In Re Naturali utvaldt Bibliothek, som blifver orubbadt til hjelp vid Föreläsningar, hvilka där af en Professor kommer at hållas. Denne Skole är ock nu under Kgl. Vetenskaps Academiens disposition vederbörligen lämnad och lärer med tiden hedra hans åminnelse.

Til första Professor därvid har K. Academien utsedt Herr Doctor Olof Swartz, som med April 1791 därvid börjat sin befattning. Om-