Mauritz Svedberg
har under de elfva år han tidigare tillhört svenska teatern i Helsingfors, 1871—1882, dokumenterat sig som en framstående och mångsidig skådespelare.
Född i Stockholm den 20 Okt. 1852, började han sin teaterbana i Febr. 1870 i Upsala, der han debuterade vid direktör Fröbergs sällskap såsom Friedel i „Lilla Sångfogeln“ samt som Josef i „Den ondes besegrare“.
Han engagerades vid svenska teatern i Helsingfors den 1 Juli 1871, der han qvarblef tills han öfvergick till Nya teatern i Stockholm. Han uppträdde sedermera som gäst vid Södra teatern, reengagerades 1889 till Nya teatern samt uppträdde 1890 som gäst hos direktör Arppe i Finland. Han återkom 1 Juli 1891 till Helsingfors svenska teater.
Framför oss ligger en förteckning å de roller S. utfört, och dessa äro i sanning icke få. Man måste skänka beundran och aktning åt den kraft, den intelligens, som en skådespelare måste besitta, hvilken har till uppgift att på scenen framställa alla dessa olika karaktärer samt att åt dem gifva värma och lif.
Endast en ringa del af de mera framstående rollerna och specielt dem han utfört i Helsingfors tillåter oss utrymmet här omnämna: Erik i „Wermlänningarne“, Josef, Damian och Asmodeus i „Den ondes besegrare“, Mopsus i „En vintersaga“, De Bevallan i „En fattig ung mans öden“, Robert de Röckemort i „Onkel Sam“, Benedict och Claudio i „Mycket väsen för ingenting“,
