Hoppa till innehållet

Sida:Löwensköldska ringen 1925.djvu/492

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
352
CHARLOTTE LÖWENSKÖLD

med den ena knutna näven så hårt mot den andra, att det small.

»En sak vet jag då», sade hon. »Inte skall jag göra dem den glädjen att bli olycklig i mitt äktenskap.»

Och med denna goda föresats rotfästad i själen lade hon sig ner och somnade. Hon vaknade inte, förrän prostinnan vid åttatiden kom in med en blomstersmyckad kaffebricka för att värdigt inleda den förestående högtidliga dagen.