fördeladt mellan delägarne i samfälligheten, är skiftesförrättningen bestämmande för de särskilda fastigheternas gränser också i vattnet. Emellertid lämna i detta hänseende skifteshandlingarna ofta nog icke klart besked; de hvarken angifva, att vatf tenområdet bibehållits såsom en för delägarne fortfarande gemensam samfällighet, eller utmärka, om och på. hvad sätt det blifvit å de särskilda skiftesdelägarne uppdeladt. Vid sådant förhållande är det icke ägnadt att förvåna, att såväl i rättslitteraturen som i rättspraxis meningarna gått åtskils om huru i dylikt fall saken är att anse. Å ena sidan har man velat göra gällande, att området såsom faktiskt icke skiftadt är att la-gligen betrakta såsom en samfällighet för byn eller skifteslaget i dess helhet, hvilken kan när som helst blifva föremål för skifte enligt därför i allmänhet gällande grund; å den andra antager man, att området skall anses vara i och med skiftesförrättningen deladt mellan strandägarne enligt den i 12 kap. 4 § jordabalken i fråga om vattenområdets fördelning mellan byar uttalade regeln, hvilken i förslaget motsvaras af 4 § i detta kapitel.
Den sålunda rådande stridigheten i meningar och däraf alstrad rättsosäkerhet har vid lagstiftning i ämnet icke kunnat lämnas därhän, helst denna stridighet i själfva verket beror af oklarbet i skifteslagstiftningen. Sldftesstadgan medgifver väl i 4 § särskildt skifte af fiske och "annan oskiftad lägenhet", hvarmed afses bl. a. också strömfall. Men om vattenområdet såsom sådant närnnes där intet, och i följd häraf har detsamma vid skifte af ägor å land kunnat alldeles förbigås. Frågan om hvad i sådant fall bör anses gälla beror alltså på tolkning af gällande rätt; af denna är beroende, huruvida och på hvad sätt lagstiftningens ingripande må vara påkalladt för ett ordnande af dessa. förhållanden. För att vinna en klar uppfattning i ämnet är det nödigt att i fråga om fördelningen af vattenområde inom by söka följa rättsutvecklingen i dess särskilda skeden.
Landslagen.I 4 kap. af landslagens byggningabalk föreskrifves, att tomt skall delas efter byamål, efter penningland, örtug-, öres- och markland, efter åttings- och halfåttingsland; en hvar skall erhålla lotti tomten efter ty han äger i byn. Om fördelning af öfriga ägoslag stadgas i 6 ka.p.: "Nu är byn delad i jämgoda delar och lagd i rätt solskifte, då är tomt åkers moder. Åker äger äng tillsäga. ängsteg skogsteg, skogsteg rörteg (vassteg), rörteg går i vattnet ut. vattnet skall skifta notvarpen; där ej stenar ligga, så att man kan se [skillnaden}, skilje stång rörtegarna i sär." Stadgandet, som är hämtadt från 2 kap. 6 § i Upplandslagens
