Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/179

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
168

vidtaga någon åtgärd inom dennes område; en jordägare kan i sådant hänseende icke äga större befogenhet än en hvar annan. Likaså måste det vara honom betaget att inom sitt område företaga något, som omedelbart verkar in på grannens. Dock kan den naturliga intressegemenskapen föranleda lagstiftaren att medgifva den ene rätt att inom den andres område vidtaga en viss åtgärd eller till och med ålägga denne att på den förres anfordran själf vidtaga en sådan. Vattenrätten och stängsellagstiftningen erbjuda därpå exempel.

Särskildt framträder grannskapsförhållandets betydelse i fråga om sådana åtgärder, som vidtagas inom en fastighets område men medelbart sträcka sin verkan in på en annans och i ett eller annat afseende landa dess ägare till förfång. Rök, gnistor, buller, damm kunna icke hållas inom de gränser, som för den fastighet, där de uppkomma, äro å, marken utlagda; en utgräfning inom en fastighets område kan, oaktadt den hålles inom gränsen, åstadkomma förskjutning och ras inom en bredvid liggandes område. Ville man här låta jordägaren fritt handla inom sin ägogräns, blefve detta lika ödeläggande för hans granne som ett ovillkorligt förbud mot hvarje åtgärd, hvilken sträckte sin verkan utöfver ägogränsen, blefve förlamande för jordäganderättens utöfning. Med ett ensidigt fasthållande af den ena eller andra ståndpunkten blefve i själfva verket jordäganderätten så godt som värdelös. Ömsesidigheten i de intressen, hvilka här skiftesvis stå emot hvarandra, kräfver en utjämning, som visserligen icke lämnar den ene grannen oinskränkt handlingsfrihet inom sitt område, men icke heller åt den andre inrymmer rätt att å sin sida motsatta sig hvarje åtgärd af den förre såvidt den sträcker sin verkan utöfver dennes ägogräns.

De intressen, som här äro i fråga, har man i icke ringa utsträckning velat tillgodose genom den lagstiftning, som afser upprätthållande af säkerhet till lif och hälsa eller allmän ordning. Då. t. ex. i 6 § af ordningsstadgan för rikets städer stadgas böter för den, som i stad verkställer stensprängning utan polismyndighetens tillstånd eller utan att iakttaga föreskrifna försiktighetsmått, länder ju detta till skydd äfven för dem, som äga fastigheter i grannskapet af den. där sprängning företages. Af samma art äro jämväl andra bestämmelser i ordningsstadgan äfvensom åtskilliga föreskrifter i byggnadsstadgan för rikets städer. i hälsovårdsstadgan för riket samt i förordningarna om eldfarliga oljor och explosiva varor. Ehuru närmast gifven i ett offentligt intresse, lärer dock en