förening af jordäganderätten och frälseräntan, som med begagnande af lösningsrätt eller på annat sätt blifvit vunnen. T skrifvelse den 5 maj 1893 anhöll också Riksdagen. att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag i syfte att, sedan frälseränta en gång blifvit förenad med frälseskattehemmanet, jorden och räntan icke finge åter skiljas. Med anledning af denna framställning utarbetades ett lagförslag, som innebar, att domstol skulle kunna, på ansökan af den. som ägde såväl frälseräntan som jorden, under vissa förutsättningar medgifva, att räntan sammanlades med jorden så att den ej vidare kunde därifrån söndras.' Mot lagförslaget anmärktes emellertid vid dessa granskning i Högsta domstolen, att då för den, som ägde räntan och jorden, endast ringa uppfordran funnes att själf vidtaga någon åtgärd för att inskränka den fria dispositionsrätten öfver båda, det vore fara värdt, att om det lämnades i hans fria skön, huruvida han ville påkalla sammanläggning eller fortfarande i sin hand behålla räntan och, jorden såsom skilda rättsobjekt, han skulle låta saken vara sådan den vore, så att den föreslagna lagen skulle blifva endast en lag på papperet utan praktisk användning. Med anledning af hvad sålunda anmärkts blef förslaget ej förelagdt Riksdagen, men enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1903 öfverlämnades handlingarna i ärendet till Beredningen för att komma under öfvervägande vid fullgörande af dess uppdrag rörande bearbetning af jordabalken med därtill hörande författningar.
Sedermera har emellertid ett annat satt för syftemålets vinnande blifvit ifrågasatt. I skrifvelse den 10 maj 1905 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, på hvad sätt och under hvilka villkor de, som utgöra räntor af ifrågavarande slag, kunde sättas i tillfälle att lösa sig från dem. Efter remiss har Beredningen den 24 september 1908 afgifvit särskildt yttrande i detta ärende och därvid förordat, att den. hvars jord besväras af frälseskatteränta, skall vara berättigad att i viss ordning få räntan aflöst samt att staten må genom ekonomisk medverkan underlätta aflösningen i sådan mån att jordägaren kan finna med sin fördel förenligt att bringa den till stånd. Kommer detta förslag till utförande, böra, enligt hvad Beredningen antager. frälseskatteräntorna inom en ej allt för aflägsen framtid vara bragta ur världen på ett sätt. som utesluter deras återupplifvande. Men äfven om denna anordning ej skulle komma till förverkligande, synas skäl saknas att bibehålla ifrågavarande lösningsrätt; för uppnående. af jordäganderättens konsolidering är den i själfva verket utan betydelse. Någon vidare åtgärd med anledning af omförmälda
