skulden. vare förre ägaren fri från sin förbindelse, där ej annorlunda är aftaladt.
Har innehafvare af förskrifning, till säkerhet hvarför inteckning blifvit meddelad i egendom, den där sedermera kommit i annan ägares hand. låtit inteckningen utan samtycke af förskrifningens utgifvare helt och hållet eller till viss del dödas eller ock nedsättas, och kan fordringen till följd däraf icke ur egendomen uttagas, vare utgifvaren fri från ansvarighet. för fordringen, utan så är att fastighetsägaren, därest han fått inlösa förskrifningen, ägt söka sitt åter af utgifvaren. Hvad nu är sagdt om förskrifningens utgifvare gälle ock om annan ägare, som tagit skulden å sig eller eljest bör svara därför i utgifvarens ställe.
Har vid försäljning af fast egendom i den ordning utsökningslagen bestämmer borgenär, som i egendomen har inteckning för fordran, ägt taga betalning ur köpeskillingen, men låter han intecknadt belopp, som kunnat ur köpeskillingen gäldas, kvarstå, i egendomen, vare den, som personligen svarade för fordringen, fri från ansvarighet för sådant belopp.
Varder intecknad egendom genom vanvård eller annorledes så försämrad, att inteckningshafvarens säkerhet märkligt minskas, äge denne att ur egendomen njuta betalning, ända att förfallotid ej år inne.
Är inteckning meddelad i flera egendomar gemensamt, hvile ansvarigheten å hvar af egendomarna till så stort belopp, som å den faller efter förhållandet af denna egendoms särskilda värde till sammanlagda värdet af alla egendomarna.
Finnes ej, när gemensam inteckning i flera egendomar beviljas, visst värde å hvarje egendom utsatt i inteckningshandlingen, skall för bestämmande af ansvarighetsbeloppet hvarje egendoms värde beräknas efter den uppskattning därå till allmän bevillning, som var gällande året näst före den tid, då inteckningen söktes, eller, där sådan uppskattning för det året