som slutits före den 1 januari 1908, skall äga samma giltighet i fråga om motsvarande bestämmelser i nya lagen.
Det i samma lag stadgade förbud mot upplåtelse af ofri tomt i stad skall ock fortfarande gälla.
Hvad i 3 kap. 3–6 §§ nya lagen stadgas skall äga tillämpning jämväl i fråga om byggnad, som uppförts innan nya lagen träder i kraft; dock att beträffande byggnad, som före den 1 januari 1900 uppförts inom område, för hvilket stadsplan blifvit fastställd, fortfarande skall tillämpas hvad om sådan byggnad stadgas i lagen den 26 maj 1899 om hvad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad uppförts utöfver tomtgräns.
Häftar fast egendom, som före den dag nya lagen trixtlt i kraft öfverlåtits genom köp, byte eller gåfva, för fordran eller rättighet, som afses i 4 kap. 11 § nya lagen, skall, vid äfventyr som där sägs, inteckning eller inskrifning sökas inom den i sagda lagrum stadgade tid från det nye ägaren sökt lagfart å sitt fång eller, där lagfart sökts före den dag, då lagen träder i kraft, från sagda dag; dock att, där med tillämpning af äldre lags bestämmelser tiden för sökande af inteckning eller inskrifning utgår tidigare an nu sagts, nämnda bestämmelser skola lända till efterrättelse.
Utan hinder däraf att lösningsrätt till vissa Danviks hospital och Lunds domkyrka förut tillhöriga hemman och lägenheter icke vidare äger rum, äge hospitalet och domkyrkan tillgodonjuta dem genom kungl. brefven den 21 juli 1813 och den 27 augusti 1817 tillförsäkrad rätt att vid köp och försäljning af fastighet, hvartill lösningsrätt ägde rum, bekomma viss afgift, i händelse lösningsrätten ej utöfvades.
Har, innan nya lagen trädt i kraft, öfverlåtelse skett af egendom, hvartill någon enligt äldre lag äger lösningsrätt, njute han sin rätt till godo utan hinder däraf, att enligt nya lagen sådan rätt icke skulle tillkomma honom.
