Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/119

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
119
MissgjerningsBalken, 5 Cap. 2 §.

däraf blifwa en följd, att förgripelser emot dem, i och för deras Embeten, efter 5 Cap. 2 § MB. böra afdömas.


6. Cap.

Om myteri och upror.

1 §.

"Hwilken som uphissar och styrker menige man til olydno emot Konungen, eller then, som å Öfwerhetens wägnar bjuder och befaller; miste lif sitt. Kommer theraf upror; hafwe förwerkadt både lif och gods."

P. St. Att HofRätt ransakar och dömer i mål, som angå stemplingar och uppror, VIII: 2 RB. Om arf tillfaller den, som förwärkat sitt gods under Kronan, VII: 1 ÄB.

S. F. Den, af hwad stånd, embete eller wärde han wara må, som fördristar sig, under något upptänkeligit sken, och under hwad förewändning det wara må, utsända någre Budkaflar, skrifteliga eller munnteliga befallningar till allmogens sammankallande, gärders eller allmänna skjutsningars utgörande, skall, utan nåde, efter föregången laga ransakning och dom, mista högra handen, samt sedan halshuggas och steglas. Likaledes skall, utan åtskilnad af stånd och wärdighet, den, som låter sig bruka till sådana olofliga budkaflars, munntelige eller skriftelige befallningars forrtskaffande, om det är en mannsperson, afstraffas med 40 par spö, och sedan försändas till något kronans häckte, att där arbeta i 6 års tid, och om det är en qwinsperson, afstraffas med 30 par ris, och sedan arbeta på nästa arbets- eller tuckthus, i 6 års tid, och skall i sådana mål ingen