att, enligt öfwerläggningarne, klubben skulle flyttas utom SkantsTull, Deputerade sändas med penningar till Haga och Drottningholm att besticka LifRegementet, för att hålla deras partie när uppbrottet skulle ske, som ej länge komme att dröja, samt att de sagdt sig willja wara fritt folk; hwilken skrift J. berättat wara samma morgon hemma hos sig skrifwen af Fändricken C. F. L, hwilken sidstnämnde inför ÖfwerståthållareEmbetet ej allenast ärkännt sig wara skriftens författare, utan ock tillaggt, att klubbarne warit hållne i Schönborgska huset i ett rumm, som woro belägit ofwanpå den wåning, som Kongl. Räntemästaren af Botin bebodde; att L. äfwen wore ledamot i berörde klubb och därtill blifwit af Bagaren H. öfwertalad och antagen, hos hwilken sidstnämnde L. med liflig ed och uppräckta fingrar förbundit sig, att hålla hemligt hwad i deras sammankomster kunnde förefalla: att ledamöterne i denne klubb twänne resor tillförene warit samlade och förehaft enahanda öfwerläggningar som wid detta tillfälle, nemligen en gång på Källaren Hamburg 3:dje dag Jul eller den 27 Dec. 1792, och den andra gången samma dag, som det allmänna owäsendet, hwarföre flere personer woro under tilltal ställde, utanföre Kongl. Slottet föreföll; men Policemästaren, enär han efter den anwisning L. uppgifwit, sig till Schönborgska huset förfogat, det rumm L. utmärkt, wid öppnandet befunnits warit Kongl. Räntemästaren Norei kök, hwarförutan L, då han skolat beskrifwit de personer, som i Rapporten woro omförmälde, sådant skedt på ett sätt, som tydeligen ådaglade, att de fläste woro honom alldeles okännde, och L. omsider skridit till den bekännelse, att rapporten till alla delar warit falsk och oriktig och förhållandet sådant, att PolitieGewaldigern J, som i särskilde poster lämnat L. 9 R:dr 44 ss, då L. honom besökt, framtagit bleck, penna och papper, tillsagt L. att skrifwa, och för honom då,
