syntes nog sannolikt, befriades ifrån annan bestraffning, än 4 års fästningsarbete; dock förböds S. C, wid wite af 6 par spö, att wistas å den ort gerningen war begången. 1789 den 21 Dec. Kgl. Conseille Prot. och Br. till G. H. R. Jämnför Högste Domst. Prot. den 24 Aug. 1789.
11. Cap.
Om mordbrand.
1 §.
"Sätter man eld med wilja å Konungens hus, slott, och fäste, skjep, kruthus, förrådshus, tyghus, eller annat sådant; miste högra hand, och warde halshuggen, och i båle bränd; fylle ock skadan, ther han gitter. Hwar som thet bjuder, ther til råder eller hjelper, så att gjerningen theraf sker; stånde samma straff."
P. St. Att den, som råder, bjuder och hjelper, straffas lika med Missgerningsmannen, LXI: 1 MB. Att mål, som angå mordbrand, skola HofRätt underställas, XXV: 5 RB.
S. F. Ifrån lagens stadgande i 11 Cap. 1 § MB. undantages, då i krig nöden det fordrar, eller wederbörande Ordres gifwit, att sätta eld på Konungens hus, slott m. m. 1797 d. 31 Martii. Kgl. KrigsArt. 7 Cap. 1 §. Den som uppsåtet till mordbrand wet och ej genast uppenbarar, stånde samma straff. ibid. 2 §.
Anm. I Frankrike anses mordbrand med lifsstraff, ehwad den å Statens eller enskildes hus eller skepp föröfwas; och är straffet lika, om igenom undergräfwen och med
