landsbygd, eller blott i afseende på Allmogen, till dess kraft och wärkan må hafwa upphördt.
4 §.
"Hafwer någor sökt at fördrifwa fostret, äntå at ingen werkan ther å fölgde; böte hundrade daler, eller plichte med kroppen."
P. St. Söker någor att förgifwa annan, men ingen wärkan följer. XVII: 3 MB.
S. F. Söker Barnmorska missfall att befrämja, ware sig med läkemedel, råd eller egen handräckning, böte, ändå ingen wärkan därå följde, 100 daler S:mt, eller pligte med kroppen; men följer missfall eller annan skada därå, hafwe förwärkat lifwet. 1777 den 14 Oct. Kongl. Regl. 15 §, MW. 11 T. p. 332. Pigan S. M. och dess lägersmann J. N, hwilke i samråd med hwarannan sökt fördrifwa det foster, hwarmed S. M. hafwande warit, dömdes, jämte en söndags kyrkopligt för hwardera, J. N. till Fästningsarbete och S. M. till Tuckthus, hwardera på twänne år. 1782 den 20 Junii, Kongl. Rådk. Prot. och Bref till S. H. R.
"Wräker kona sitt foster ut å mark, eller gato, så at thet af hunger, kjöld, eller annor händelse dör; hafwe förwerkadt lifwet. Warder fostret med lif uptagit, men lider theraf till sin hälso; straffes kona med ris. Får thet ej skada theraf; plichte hon äntå med fängelse på wiss tid, efter omständigheterna."
S. F. Konungens Embetsmänn och StadsMagistraten böra sig om hittebarns underhåll och oppfostring wårda låta.
