äfwen rörer hans Herre och Principal, kan icke dömas utan ex jure gentium och efter den Lag, som Potentaterne sins emellan i sådan måtto efter wanligt bruk hafwa hållit, hwarefter sådane förgripelser icke finnas med ringare än lifsstraff warit ansedde. 1689 den 9 Febr. KB. Just. W. p. 1230: Börandes i de Förordningar, som Stockholms Stads Politie i gemen, eller någon del däraf i synnerhet, angå kan, främmande Ministrer, eller de, som till deras Beskickning höra, icke nämnas, efter som Kongl. Maj:t för ingen del är sinnad, att röra wid de rättigheter, förmoner och immuniteter, hwilka utrikes Sändebud tillhöra. 1747 den 30 Oct. KB. MW. 3 T. pag. 2440. Som Franske Envoyéen Grefwe Brancas wid des afresa härifrån tillkännagifwit, det Abbéen Guijon hade emedlertid och intilldess en annan Minister ifrån Frankrike ankomme, de Franske affairerne att sköta, hwilken commission han bestritt allt intill den här nu warande Franske Ministern Castejas ankomst och Audiences tagande hos Kongl. Maj:t, som skedde en dag efter det Abbée Guijon af Hofkyparen J. L. med hugg och slag blifwit öfwerfallen; så förklarade Kongl. Maj:t, att, wid målets afdömande, Abbéen Guijon komme för en sådan att anses, som uti wigtige och angelägne ärender ifrån det Franska Hofwet blifwit intill den tiden här brukad. 1728 den 3 Maij, Kongl. Rådk. Prot. och Bref till Öfre BorgRätt. Sedan Kongl. Öfre BorgRätten till Kongl. Maj:t i underdånighet refererat dess öfwer J. L. afsade dödsdom, anbefaldes Kongl. CancellieCollegium, igenom KB. den 13 därpå följande Julii, att låta Kongl. Fransyske Ministern Casteja undfå däraf del, och hans utlåtande inhämta, uppå hwilken Ministers för J. L. till Kongl. Maj.t inkomne intercession, J. L, för det straff, hwartill han sig skyldig gjordt, i Nåder blef förskonad, medelst Kongl. Resol. den 2 Oct.
