inom 3 månaders tid ifrån det sidstnämnde Rescriptet, till sine föräldrar i Fridericia återställa Maren Boijesdotter, eller ock böta 1000 Riksdaler, till säkerhet hwarföre de Catholske presternes lösa och fasta egendom med sequester belades; Och skulle, därest någon dylik förförelse af dem widare utöfwades, hela exercitium religionis papisticæ i Danemark blifwa förbjuden. Se Laurids Fogtmans Samling af Kongl. Danska Rescripter, 4 Delen, 2 Afdeln. p. 714. Större bewis lärer ej behöfwas på Intolerencens wälde i Swerige, än rättegångshandlingarne rörande Kyrkoherden och Probsten i Umeå Nils Grubb, samt Kyrkoherden wid St Jacobs Församling i Stockholm Eric Tollstadius, bägge misstänkte för Dippels meningar, hwilka på 1720 talet utwärkade flere Kongliga Bref, och ibland dem ett af den 27 Junii 1728 af innehåll, att alle som sökte inträde wid Publique Wärk eller därwid innehade beställning, skulle undergå en espece Cathechismi förhör, till utrönande, huruwida de woro Dippellianer eller ej. Öfwer både Grubb och Tollstadius sattes Kongliga Commissioner, af hwilka de efter flereårig ReligionsProcess omsider frikändes. Consistorii i Stockholm underdåniga skrifwelse, af den 13 Dec. 1728, åberopat i Tollstadii Lefwerne, p. 28, är i synnerhet upplysande, då Consistorium däri förklarade Tollstadii förklaring öfwer Dippels Lära wara så riktig, att Consistorium därwid intet hade att påminna, så wida munn och hjerta hos honom öfwerensstämde, hwaröfwer Gud allena dömde; men likafullt i samma underdåniga skrifwelse hemstälde, om icke Tollstadius, som i anseende till sitt tycke för Dippels skadeliga Lära, wore skyldig till mångas uppenbara affall ifrån trona, borde, på behagelig tid, ifrån Embetet sättas, och ifrån dess Kyrkoherdebeställning wid Skeppsholms Församling, alldeles skiljas. – Att icke samma
