på det de Neutrale kunna wara förwissade om det skadestånd, som kunde blifwa en fölljd af kaparens företag, och skola desse kaparebref icke utfärdas, än blott åt sådane undersåter, som äro i stånd att betala, och som gifwit nöjaktig borgen för de skadeärsättningar, som kkulle kunna tilldömas de Neutrale, i händelse af någon af kaparen begången förbrytelse eller olaglighet. 1801 den 11 Junii, HandelsTractat emellan Swerige och Ryssland, 28 Art. Ej får kapare nalkas något den andra Contraherande Magtens undersåtare tillhörigt handelsfartyg närmare, än högst på håll af halft Canonskott, eller sticka öfwer 2 till 3 mann i dess slupar om bord på det sidstnämnde, för att undersöka passen och sjöbrefwen, som kunna bestyrka äganderätten till ladningarne på nämnde handelsfartyg. ibid. 29 Art. Jämnför härmed Kongl. Förordn. om Uppbringningar, den 8 Julii 1788; Kongl. Regl. om Handelssjöfarten under Krigstider, den 23 Dec. 1800; Conventionen emellan Swerige och Ryssland den 416 Dec. 1800, hwartill Danemark accederat den 27 Febr. 1801; Sweriges HandelsTractater, med England, d. 1 Oct. 1661, Art. 12, med Holland den 2 Oct. 1679 §§3, 4, 20, 25, 26; med Algier, den 5/16 April 1729, § 4; med Tunis, den 23 Dec. 1736, Art. 4, 5; med Tripoli, den 15 Apr. 1741, §§ 4, 5; med Neapel och Sicilien, den 30 Junii 1742, § 24; med Förenade Staterne i America, den 3 April 1783, Art. 13, 15, 16, 17, 18, 22, 23, MW. 12 T. p. 566, samt Kongl. Franska KapareReglementet, den 26 Julii 1778, Art. 12, 13. Jämnför äfwen mina Anm. till Sjölagen, Nya Uppl. p. 143–176, 599–614.
Anm. Skilnaden emellan rån, som nämnes i 20 Cap. 9 § MB, och röfweri i 21 C. 1 § MB, består däruti, att rån sker utan uppsåt och merendels af hastigo mode;
