att uti dykeribolaget widare deltaga, och sedan Kongl. Maj:t i Nåder utnämnt andre delägare i desses ställen, en ny Direction åter wäljas; dock bör hela Compagniet eller samtelige interessenterne gemensamt answara för den ärsättning, som den lidande kan, i anseende till Directionens förwållande, blifwa tillärkänd; och skall, i fall blott en ledamot af Directionen finnes skyldig, den som därom öfwertygas, wara lika answar och Privilegii förlust underkastad. ibidem, 15 §. Lotsar, som ifrån öppen sjö böra inlotsa, skola i så god tid möta utan för inloppen, att fartygen ej hafwa någon fara af de yttersta grunden, till hwilken ända de alltid måga hafwa tillräckeligit folk hemma, att, enär så behöfwes, kunna hjelpa Lotsen om bord. Den häremot utan förfall sig förbryter, straffes med 9 par spö, eller 8 dagars fängelse wid watn och bröd. Ske härigenom sjöskador och förluster för sjöfarande, ärsättes sådant af Lotsens egendom: förmår han ej gälda skadan, ärsätte bristen genom arbete hos den lidande, eller straffes med fängelse på så lång tid, som honom, enligt laga grunder, af Domaren åläggas kan. 1798 den 29 Oct KF. 62 §. Den Lots, som af okunnighet, wårdslöshet, försummelse eller oredigt förhållande, under sin tillträdde Lotsning sätter fartyg på grund, det må wara Krono eller private fartyg, skall, oaktat ingen skada därigenom händer, straffas med 15 par spö. Sker skada, bör den dessutom ärsättas af Lotsens egendom; men gitter han skadan ej ärsätta, gälde hwad däruti brister med arbete hos den lidande, eller fängelse på sätt i 62 § föreskrifwit är. Sker sjöskada eljest under lotsning, dock utan Lotsens förwållande, äfwen i den händelse, att fartyget stöter på grund, då sådant grund likwäl bewisligen warit förut alldeles okändt, eller att fartyget, utom Lotsens förwållande, kommit utur farleden, eller rätta Lotsmanns farwatnet; så är Lotsen
