alfwarligen åtwarnas, att en annan gång intet förr specialisera personer, än de grader Kyrkolagen utsatte blifwit i akttagne. 1705 den 26 Apr. KB. till S. H. R. Jämnför Arnells Anm. till StadsL. p. 686. Wid laga straff, utan all förskoning, ,få orden Pietist och Pietisterie icke å predikstolarne utropas, såsom ett Sectenamn, därmed att tillkänna gifwa någon willfarande och willfarelse, och såmedelst ordet Pietet eller Gudsfruktan till ett smädeord förwandlas; Äfwensom presterne, wid lika answar är förment, att i sine predikningar göra deras Embetsbröder för willfarelser misstänkte, på det ej synas måtte, som låto de sig mera angelägit wara, att göra andra till swärmare, än åhörarna till goda Christna: Börandes Consistorierne hafwa en noga och waksam uppsigt, att alle af Läroståndet med obetänkte elenchis och bestraffningar på predikstolarne innehålla. 1726 d. 12 Januarii, Kgl. Circ. v. Stjernm. Saml. af Relig. F. p. 208. Kyrkoherden N, som brukat den osed, att inför Altaret i Församlingens åsyn, dricka af Communionwinet, både före, under och efter Communionenn, skulle, för den förargelse han därigenom orsakat, wid laga domstol tilltalas. 1763 den 4 Febr. KB. Ugglas, 1 T. p. 111. Hwad angår, huruwida kyrkopligten, för den, som gör oljud och förargelse i kyrkan, nu mera må hafwa rum; så bör uti alla de brottmål, som kyrkopligt, efter Förordningarne för detta haft rum, äfwen ock ännu, oansedt böterne eller kroppspligten, genom nya Lagen ändrade äro, till kyrkopligt dömas. 1737 den 20 Dec. KB. Jusleen, p. 14. Jämnför Kongl. Resol. på Prestersk. B. den 23 Dec. 1747, § 3, MW. 3 T. p. 2489. Om någon Prestmann infinner sig af drycker öfwerlastad till dess Embetes förrättande i kyrkan, den skall utan nåder sättas ifrån Embetet, och mista tjensten. 1733 den 17 Apr. KF. emot
