en wärd på Wärdshus och förenämnde ställen, bör förut warna sine gäster, att i rättan tid taga deras afträde, och må icke öfwer samma tid, något af starka drycker till dem försäljas, efter förra Förordningar; ej eller måge gästerne öfwer tiden sitta qwar, emot wärdens åtwarning, wid 10 daler S:mts böter. 1733 den 17 April, KF. 7, 8 §§, M. W. 2 T. p. 999, 1000. Hwiken dräng, eller annan lätting, som efter klockan 6 om aftonen för instundande högtid, sön- eller helgedagar, men efter klockan 10 om aftonen de öfrige dagar i weckan, warder funnen på någon källare eller krog, den skall wara till krigstjenst förfallen, där han då af wärfwaren, eller dess utskickade, därstädes träffad warder. 1736 den 27 Oct. KB. och den 28 Januarii 1737, Öfwerståth. Kunng. MW. 2 T. p. 1330; Och den gesäll, som häruti sig förser, plikte förste gången 10 daler S:mt, andra gången dubbelt, till treskiptes, eller i brist af botum, med fängelse wid wattn och bröd efter Lag; men om han tredje resan uti bemälde förbudne tid låter finna sig på krogar eller källare öfwa dryckenskap, må han ej få lösa sig med tredubbla böter, utan ware till krigstjensten förfallen, hwaruti han då, efter laga ransakning och dom, owägerligen träda skall. 1739 den 12 Apr. Kongl. Resol. på St. Besw. 4 §, MW. 2 T. p. 1449. Straffet, som i Förordningen emot Swalg och Dryckenskap af 1733 utsättes emot nattsamqwämen på källare, de så kallade härbergen, krogar och caffehus, i anseende till Stockholms Stad och hwad till dess besynnerliga Jurisdiction hörer, skärpes sålunda, att den wärd, som tillåter något sällskap på bemälte ställen, öfwer den däri utsatte tid, skall första gången wara förfallen till 10 daler S:mts wite för hwar gäst, andra gången dubbelt, och tredje gången förlustig af Taperiansrättigheten. Gästen böte första gången 10 daler,
