skall sådant obehindrat behålla. Det förbrutne och Kronan tillfallne godset, efterlåtes någon af dem i slägten; Dock Kongl. Maj:t förbehållit, hwiken Kongl. Maj:t synes det af nåde att unna, som sig därtill troligen förtjend gjordt, ware sig en eller flera; skolandes slike benådningar ej anses för Donationer och Förläningar, utan, såsom frälse behålla den natur de förr förbrytelsen haft. ibid. § 26. Sedan Kgl. Swea HofRätt uti skrifwelser, daterade d. 9 Maij och 5 Junii 1705, gifwit Kongl. Maj:t de betänkeligheter tillkänna, hwarföre HofRätten icke afkunnat dödsdom öfwer Sachsiske GeneralLieutenanten Otto Arnold von Paykull, förklarade Kongl. Maj:t, att det inkast icke gälde till hans befrielse, att han ej gjordt undersåtelig ed, emedan han, såsom född Swensk, igenom sine föräldrar och förfäder wore bunden till trohet emot Riket, och dessutom eden icke gjorde att en undersåtlig lydnad emot dess Öfwerhet mera blefwo förpligtad, än han eljest wore, där han intet hade swurit, utan den skyldighet, som allom ålåg, hwike inom ett Rike woro begripne, och dess Regemente sig hade underkastad, samt tacite eller aperte data fides att wara det Regemente trogen, bunde honom därtill ej annorlunda, än uti alla andra lofliga fördrag och pactis förhålles, de där likafullt skattades förbindande, fastän de icke blifwit beswurne: allenast komme edsbrytaren det mera till last, att han ock hade gäckat Gud, den han swärjande anropat till witne om sitt uppsåt; Att de frånwarande wäl ej kunde förbindas, hwad deras personer angeck, så länge de utom Riket woro stadde, att undergå hwad af Konungen påbödes; men däraf följde ingalunda, att desse, för sin frånwaros skuld, blefwo löse ifrån alll sin pligt, så att de ock kunde leda främmande krigshär å deras fosterland: utwisandes de Advocatorier, som ej mindre ur Swerige, än af andre Magter wid infallande krig blefwo utfärdade, att man sådane utwikne ej ansåg wara
