mande vti then bekanta Ambrosi och Augustini loffsång: O! GUD wi etc. Sedan thetta nya Stenhus är med andächtigt bedjande, hierteliget wälsignande, wälment förmanande och ödmiukt tack- och loffsiungande inwigt och helgadt Gudi til hans gård och boning, samt Landryds - Församling til en Kyrkio, eller til ett ordenteligit och GUD gifwe! ewerdelig, Samlings- Predike- Böne- Songe- och Helgedoms-hus; Så wil jag sluta thenna Christeliga Act och syslo, på thet sett, at jag såsom Syraksson berettar[1] om Öfwersta Prästen Simon Oniesson, recker vt min hand öfwer hela thenna Församlingen, gifwer henne wälsignelse med min mun, och önskar henne allan sällhet i JESU namn, brukandes ther til then Aroniska wälsignelsen, som mig i mitt embete gifwen och föreskrefwen är[2]: HErren wälsigne eder, och beware etc. Härpå sware hela Församlingen med N:o 305 Nu tacke GUD alt folk med etc. Sedan hölls ordentelig Högmesso-Gudstienst, som på Predikostolen slöts med N:o 84 Hela werlden frögdes etc. och för Altaret med N:o 235. Såleds är wår etc.
☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼
Predikans,
På Kyrkio-wigningsdagen i Landryd, innehåll war korteligen thetta:
Föreberedelsen af Apoc. 21: 3, som lämpades in på en i N. T. Gudi helgad Kyrkio, swarandes emot Helgedomen then medlasta Guds boning, nämnd Esa. 57: 15. Hwilken boning, emedan diefwulen, genom sina Kyrkiofiender, biuder i N. T. til at disputera Gudi; war vpsåtet at af Kyrkions nytto bewisa hennes nödwendighet.
Ingången bewiste, af then H. Skrift, Guds folks i G. T. wälgång af then i Tabernaklet inrettada Gudstienstens wälstånd, och twärt om. HErren Christus, som, vnder en förfallen och förwerrad Gudstienst, kom til, och lärde, hos Judafolket, befinnes af Euangeliska historien hafwa, at han motte bringa thet beklageliga folket til bättring, försoning med GUD och förskoning, mycket winlagt sig om at förbättra och vpretta theras Gudstienst. Se Luc. 18: 9, seqq. 19:45, seqq. Joh. 2: 14, seqq. Vti Söndagens Euangelio förehöll han them try onda stycken, som gjorde them oskickeliga til all Gudi behagelig Gudstienst: nemligen egen rettferdighets
